Därför är cirkulära tjänster framtiden

(Artikel skriven för WWF mars 2018)

Tänk dig en värld utan avfall, där den enes restprodukter är den andres dyrbara resurs. Så ser det ut i framtiden när den cirkulära ekonomin tagit fart. Men redan nu finns en rad spännande tjänster. Vi träffar WWFs expert Elin Bergman för att få koll på läget.

Hej Elin, vad innebär cirkulära tjänster, berätta!

Elin Bergman, expert cirkulär ekonomi, WWF Foto: Erik Bergman

– Cirkulär ekonomi, där cirkulära tjänster ingår, handlar om att man byter till ett system som är mycket mer resurseffektivt. I dag har vi ett slit-och-släng-samhälle – och det är inte hållbart. En av de största utmaningarna vi har enligt FNs globala mål är hållbar produktion och konsumtion. Kan man gå från att sälja produkter till att människor använder tjänster är det väldigt mycket mer hållbart!

Kan du ge ett exempel?

– Musik är något som redan fungerar cirkulärt. Tidigare skeppades cd-skivor över hela världen, sedan stod de och samlade damm i någon hylla. Nu har vi musiken via Spotify och andra liknande tjänster, och då sparar man material, energi, utsläpp, transporter, massor! Och det är så mycket bättre för användaren samtidigt.

Vad finns det mer för cirkulära tjänster?

– Det börjar komma många nya tjänster nu, det är väldigt spännande. Och alla går ut på att koppla ihop någon med ett behov med någon som har något över. Ett exempel är Karma, en digital tjänst som är en app där du billigt kan köpa mat som blivit över från restauranger och butiker och annars skulle ha kastats, då ”räddar” du mat från att bli avfall.

 

Det finns många cirkulära tjänster för dig som vill kunna använda bil ibland Foto: Storyblocks

– Airbnb är också ett bra exempel som minskar resursanvändningen, för när privatpersoner hyr ut sina hem till turister behöver man ju inte bygga lika många hotell. Snappcar är lite samma sak. Då är det människors privata bilar som hyrs ut, delas och på så sätt utnyttjas mycket mer än när de bara står stilla. Och det gör de mer än 90 procent av tiden i Sverige. Man slipper tillverka nya bilar för att kunna erbjuda tjänsten transport, och det sparar resurser.

Ger mycket fler möjligheter

Elin berättar att hon själv är en flitig användare av cirkulära tjänster för transport, eftersom hon inte vill ha någon egen bil, främst av miljöskäl.

– Jag är medlem i en bilpool och kombinerar det med Uber och tjänsten Drivenow. När jag behöver ta mig från punkt A till punkt B använder jag den tjänst som passar bäst vid varje tillfälle och situation. Det fina med cirkulär ekonomi är att det ger så många fler valmöjligheter!

Hur står sig Sverige internationellt när det gäller cirkulär ekonomi?

– Om man tittar på Europa har Nederländerna tagit på sig ledartröjan och satt målet att gå över till en cirkulär ekonomi senast 2050, och Finland vill vara en av ledarna till 2025. Sverige har inget sådant uttalat mål, men satsar också. Bland annat har Sverige startat ett samverkansprogram för cirkulär och biobaserad ekonomi och det är ett av regeringens fokusområden.

Nyligen kom en rapport som visade att svenskar halkar efter de andra nordiska länderna när det gäller delningsekonomi. Vad tror du krävs för att det här ska ta fart?

–  Det behövs både regleringar och incitament. Det här är en stor förändring, ett systemskifte, och då behöver allmänheten få insikter om fördelarna med den här typen av tjänster både för dem själva och för miljön. Men också näringslivet behöver få en ökad förståelse. Det här ger ju stora möjligheter att öka sin vinst och omsättning  utan att producera onödiga saker. Så det är bra på alla sätt.

Utgår från behovet

Elin påpekar att tänket långtifrån är nytt. Tillverkare av skrivare har till exempel för länge sedan kommit på att det kan vara bättre att hyra ut utskrifter och kopior som tjänst istället för att sälja skrivare. Då tillverkar de skrivarna för att hålla längre också.

– Det gäller att tänka lite annorlunda och utgå från behovet. De flesta är ju intresserade av att kunna skriva ut och kopiera, inte av att äga en egen skrivare.

Inom vilka områden har det kommit igång mest?
Foto: Roger Olsson

 

– Textilsektorn har kommit ganska långt, med aktörer som H&M som helt vill gå över till en cirkulär affärsmodell, genom de material de använder och att de samlar in använda textilier. Byggsektorn har också börjat fatta att man kan återanvända material som används vid byggarbetsplatser, och NCC har gjort en app där man kan bli av med material som används vid byggen, som grus, som då kan användas av byggföretag vid nya byggen. Tidigare slängdes det bara.

Elin berättar att även möbelindustrin har kommit igång, med IKEA i täten. De har målet att tillverka allt av förnybart, återvinningsbart eller redan återvunnet material, och vann nyligen ett prestigefullt pris för sitt cirkulära arbete inom företaget.

Både H&M och IKEA är för övrigt globala samarbetspartners till WWF, så det är inte konstigt att de arbetar hårt för att bli mer hållbara i hela sin affärsverksamhet.

Inom vilka områden går det trögare?

Lånegarderober har inte riktigt tagit fart ännu. Här en bild från Lånegarderoben Skrubben i Stockholm Foto: Skrubben

– Lånegarderober har funnits ett tag men inte kommit igång riktigt, även om flera företag har testat uthyrning av kläder, till exempel Filippa K och Houdini. Här tycks det finnas ett visst motstånd. Uthyrning fungerar ändå bättre för sportkläder för där är vi redan vana att hyra utrustning som pjäxor och skidor – man är inte lika benägen att hyra en tröja.

– Båt- och bilpooler och att hyra varandras bilar känns nog fortfarande lite konstigt för många, annars skulle nog många fler göra det, fortsätter Elin.

Hon är ändå övertygad om att delningstjänster har framtiden för sig.

– Att dela är smart på alla sätt. Varför ska alla äga en egen slagborr som de i snitt använder en kvart under sin livstid? Det är galet när man tänker på hur den har tillverkats och hur många som varit inblandade: någon har gått ned i en gruva och grävt upp metaller, delarna har skruvats ihop på andra sidan planeten och sedan har den skeppats hit och dit innan den kommer fram till Sverige. Så köper man den för några hundralappar, när den borde kosta tio tusen minst! Och sedan använder man den inte, den ligger bara och tar plats. Det är mycket bättre på alla sätt att ta saker när man har behov av dem.

Till dem som fortfarande tvekar att använda en delningstjänst vill hon säga:

– Det kan kännas ovant att låna, men till slut kommer det att bli normalt, det är jag övertygad om. Det gäller bara att man vågar lita på varandra.

Läs mer:
Vi testar att dela bil med Snappcar

IKEA satsar på hållbar design

 


Richard Rost, pryldelare: ”Vill inte att grejerna bara ligger där”

Richard Rost är en av cirka 1500 personer som delar sina prylar via Hygglo, en relativt ny nätbaserad tjänst. Richard har ett 20-tal prylar till uthyrning, allt från vinterutrustning som långfärdsskridskor och skidor, till olika verktyg.

Richard Rost, pryldelare Foto: privatEtt par, tre gånger per månad brukar någon av grejerna bli uthyrda till människor som bor nära Richard i en förort i Stockholm.

– Populärast är mina verktyg, särskilt en skruvdragare. Den kostar 80 kronor för en dag, säger Richard och förklarar att det inte blir särskilt stor förtjänst och att han inte gör det för pengarnas skull.

– Min drivkraft är att jag tycker att det är synd att bra grejer bara ligger där när de lika gärna kan användas av någon annan. Då vill jag hellre att de kommer till nytta! Det är samma tänk som för en bilpool: det känns mer miljövänligt att dela.

Ett av Richards mest populära verktyg för uthyrning.

Han tycker att det fungerar bra, men att det kan vara lite körigt ibland att få ihop det.

– Det enda krångliga är att man ska bestämma två tider, en för hämtning och en för lämning. Det har hänt någon gång att jag fått åka tidigare från en kompis för att vara hemma i rätt tid, men det handlar förstås egentligen om dålig planering från min sida, säger Richard.

Hygglo hade i mitten av februari (2018) cirka 30 000 unika besökare per månad och 5 500 pryar inlagda. På hemsidan kan man läsa positiva vittnesmål från både uthyrare och personer som hyrt. Till exempel berättar Nina Asp: ”Hade ett träd som började skymma kvällssolen, hyrde en motorsåg via Hygglo och fällde trädet. Nu har jag kvällssol igen.”

Att annonsera på Hygglo är gratis och allt är försäkrat. När du hyr ut behåller du 80 procent av beloppet. Hygglo sköter försäkring, betalning och verifiering via Bankid. Inkomst från uthyrning av prylar är skattepliktig från första kronan.

 

Till Hygglo

FAKTARUTOR:

Har du testat de här cirkulära tjänsterna?

Köp lyxmat billigt, få kläderna lagade eller hjälp att bli av med prylarna du tröttnat på. Här är ett litet urval av de nya cirkulära tjänsterna. De flesta finns som appar!

 

MAT.

ResQ Club. Ta vara på restaurangernas överblivna mat, billigt.

Karma. Rädda överbliven mat, från restauranger, butiker och caféer. Du köper den med rabatt.

KONTOR.

WorkAround. Kom och jobba på någon annans kontor.

 

BYGGMATERIAL.
LoopRocks. Kopplar ihop den som vill bli av med byggmassor, sten, grus och jord, med byggföretag som har nytta av materialen.

PRYLAR.
Inrego. Köp datorer och mobiler som sorterats ut av företag.

 

Sporthyra. Hyr sportutrustning som t ex skidor eller kajak, finns på sex orter i Mellansverige.

Something Borrowed. Webbutik där du hyr kläder månadsvis.

Hygglo. Tjänst som kopplar ihop privatpersoners prylar med den som behöver låna – se artikeln på denna sida.

 

Repamera. Skicka in dina trasiga kläder och få dem lagade.

 

HOTELL.

Airbnb. Tjänst som kopplar ihop privatpersoners rum/lägenheter med turister eller andra som behöver övernattning. I tjänstens spår har andra följt efter, t ex Booking.com som nu även erbjuder privatbostäder som logi.

 

HÄNDIGA PERSONER.
Taskrunner. Få hjälp med flytten, trädgården, datorn, hantverk eller något annat.

 

TRANSPORT
Skjutsgruppen. Samåkningstjänst, främst för när du ska åka lite längre.

 

Snappcar. Hyr bil av din granne – eller hyr ut din egen om du har en.

Tiptapp. Du som behöver få återvinning eller prylar bortforslade kopplas ihop med villiga privatchaufförer. Se när influencern Therese Lindgren använder Tipptap på Youtube cirka 15:50 in i filmen.

Therese Lindgren gillar Tipptap.

Trögt för delningsekonomin i Sverige

Delningsekonomin som ingår i den cirkulära ekonomin fungerar inte i praktiken i Sverige, visar en rapport från mars 2018. Enligt ”The Nordic market for circular economy” från SB Insight halkar svenskarna efter andra nordiska länder när det gäller kännedom om cirkulär ekonomi, men är duktiga på att återvinna sina kläder.

 

Vad gäller kunskapsnivån kring cirkulär ekonomi ligger Sverige sämst till bland de nordiska länderna. Att Sverige halkar efter syns också i faktiska beteenden vad gäller delning och återvinning. Dessa områden ökar betydligt snabbare i andra nordiska länder.

Rapporten visar också att 51 procent av svenskarna är direkt negativa till att samäga saker med varandra.

Läs mer i SvD

Detta är cirkulär ekonomi

Kanske kan du dela din borrmaskin med någon och få låna något annat som tack? Foto: Shutterstock

Cirkulära och digitala tjänster är motsatsen till normen i slit-och-släng-samhället, där vi kastar saker vi tröttnat på och samtidigt konstant köper nytt. Cirkulära tjänster är en central del i den cirkulära ekonomi.

Cirkulär ekonomi innebär att man går från en linjär ekonomi där produkter tillverkas, används och sedan slängs – till ett mer cirkulärt och kretsloppsanpassat system.

I den cirkulära ekonomin återanvänds  produkter och återvinns material. Redan när man tar fram produkten tänker man på att den enkelt ska kunna lagas, uppgraderas, renoveras, ”omtillverkas” och återvinnas.

I den cirkulära ekonomin bildas därför inget avfall.

Ytterligare en aspekt är att vi blir användare av produkter istället för ägare av dem. Vi hyr, lånar och delar, och på så sätt kan allting användas mer effektivt.

Grundläggande principer:
– Redan när en ny produkt tas fram, tänker man på hur den ska kunna återvinnas.
– I den cirkulära ekonomin finns en mångfald av olika material och leverantörer, så att systemet inte blir så sårbart.
– Företagen är medvetna om hur deras verksamhet påverkar omvärlden, till exempel naturens ekosystem, och hur ekosystemen påverkar dem.

Läs mer på: www.cradlenet.se

Texter: Elin Dunås