(Artikel av Elin Dunås publicerad i WWF Eko nr 4/2016)
”Tid med dem man tycker om är viktigare än prylar”
Tid med varandra istället för meningslös shopping. Så prioriterar numera familjen Emami. Julklappar och födelsedagar? Presenten är att alla är samlade. Men så har det inte alltid varit.
– Jag ville äga allt som var fint. Det spelade ingen roll om det passade eller inte, säger Kimia Emami.
Vi är hemma hos Kimia, hennes make Saber och Aydin, 3 samt Tiam, 1,5i bostadsområdet Ursvik i Sundbyberg.
De bor i en ljus, nybyggd lägenhet på tre rum och kök. Innan barnen kom hade de en fyra, och använde de båda extra sovrummen som klädkammare för sina minst sagt rymliga garderober.
Men det var Kimia som shoppade mest. Både heminredning, husgeråd och kläder. Framför allt kläder.
– Hittade jag något snyggt köpte jag ofta fem svarta och så något mer i färg, det spelade ingen roll om det var rätt storlek, ofta köpte jag två storlekar för litet, och tänkte att det där skulle jag nog komma i en dag. Fast det gjorde jag ju inte, säger hon och ler.
På den tiden bodde de inte ihop, men Saber undrade ändå över hennes överdrivna shoppande och att det kunde ligga drivor med kläder där prislappen fortfarande satt kvar. Men inte bara han.
–Min bästis fick tryckkänslor över bröstet när vi shoppade loss i New York och en gång blev hon hon så arg att hon lämnade butiken för att jag var så orimlig i mitt shoppande, minns Kimia.
Redan som ung tonåring började hon hamstra.
– När jag var 14 tyckte jag det var en jättebra idé att köpa en påskservis med tillhörande duk och förvara på vinden tills jag skulle flytta hemifrån. När jag var 20 och flyttade tyckte jag inte den var så fin längre…
Insikten att beteendet var ohållbart kom smygande. Saber var mer miljömedveten och pratade mycket om det här med att leva hållbart, och så småningom satte det sina spår. Hon började också tycka att det kändes tomt och meningslöst att handla så mycket.
En aha-upplevelse blev det att flytta och upptäcka att andra gärna ville köpa deras begagnade soffa och andra möbler. Då insåg de att de också kunde hitta fina saker begagnat, något de inte tänkt på tidigare.
– Jag fick en kick av att det var så mycket billigare och så kändes det inte längre dåligt eftersom det inte var miljöbelastande på samma sätt. Det var jätteroligt!
Kimia gillar fortfarande att köpa saker, men numera ser hon det lite som en sport att leta upp sakerna begagnade. Paret har också blivit bra på att låna och låna ut saker, sådant man inte använder så ofta. Det mesta sker via en lokal facebooksida. Under vårt besök går familjen till exempel och hämtar tillbaka en utlånad slipmaskin från en granne två hus bort.
– Jag har inte slutat shoppa helt, men har insett att det är helt ohållbart för miljön att ta med allt som är fint hem. Sakerna kan lika gärna få vara vackra i butiken och dessutom är det inte så vackert att ha fruktansvärt mycket grejer, eller absurda mängder kläder som jag aldrig såg för att det inte gick att få någon överblick, konstaterar hon.
Numera ser de alltid först efter om de kan hitta saker till hemmet och kläder i en lokal köp-sälj-skänk-och-bytesgrupp på facebook, där man kan lägga in förfrågningar. För det mesta hittar de vad de söker där. I andra hand finns Blocket och i sista hand nätbutiker. Mat får de också hemlevererat, för att slippa onödiga impulsköp i butiken och spara tid. Det betyder att de sällan besöker fysiska butiker.
– Vår stora son tror på allvar att både kläder och leksaker kommer från grannarna, berättar Kimia.
Begagnatutbudet för män är inte riktigt detsamma som för kvinnor och barn, och Saber, väljer oftast att handla nytt av god kvalitet.
–Men du använder dina skjortor tills de är helt utslitna, påpekar Kimia, som själv köper det mesta secondhand.
Att handla via facebooksidan känns lite som att köpa av vänner, tycker de.
– Jag skulle inte köpa skor, täcke och kuddar på Blocket, men på facebooksidan känns det som att alla är kompisar. Det är ju barnfamiljer vi ser i området hela tiden.
Familjen är också noga med att skänka bort allt de inte behöver via den lokala gruppen, hur betydelselöst det än kan verka.
–Vi gillar inte ruccola och det var med i matkassen förra veckan, då la vi ut på sidan och en granne hämtade. Det stärker också gemenskapen i området, man hejar på varandra hela tiden på gatan.
De återkommer ofta till hur viktigt det är med gemenskap. Det går igen i hur de numera firar framgångar.
– Tidigare kunde jag gå ut och köpa asmycket kläder efter att ha klarat en tenta. Men nu när jag klarat av något tänker jag: kommer jag att minnas att jag köpte en ny kavaj, eller att vi alla hoppade fallskärm, säger Kimia.
Just fallskärmshoppandet står ännu på listan, men det har blivit många festliga middagar med släkt och vänner och en och annan utflykt för att fira.
Medan vi vuxna pratar springer barnen omkring och leker, bland annat med en eltandborste som det är väldigt roligt att knäppa på och av. Undertecknads mobiltelefon väcker också intresse. Visst har barnen leksaker, men något överflöd finns inte i lägenheten.
– Vi vill inte förmedla till barnen att pengar och prylar är det som visar om man har lyckats i livet. Det viktiga är att ha bra relationer, att uppskatta det man har, och att dela med sig.
När barnen ska firas ber föräldrarna släkt och vänner att skänka pengar till välgörenhet istället för att köpa presenter.
De deltar inte heller i julklappshetsen och försöker påverka släkten att också sluta ge varandra julklappar. Alla har ju redan det de behöver! Tv har de skippat liksom privata datorer.
Saber arbetar i city med affärsutveckling, Kimia är läkare på sjukhus.
– Vi skulle kunna satsa stenhårt på våra karriärer och tjäna väldigt bra, men vi prioriterar tid med dem vi tycker om.
Att barnen påverkas av sina föräldrar är tydligt.
– Vår store son tror att när man fyller år är det att alla kommer som är presenten. Jag frågade honom nyligen om han önskade sig något, och då sa han: ”Ja, en svart penna. Annars har jag allt jag behöver.”
Familjens tips för att minska onödig konsumtion
1. Fråga dig: behöver jag verkligen det här?
2. Fråga dig: behöver jag äga, eller kan jag låna/hyra?
3. Byt leksaker till barnen med vänner och grannar.
4. Försök hitta saken begagnat.
5. Vid nyköp: satsa på god kvalitet som räcker länge.
6. När du inte behöver något, sälj, skänk eller byt.
7. Fira med upplevelser istället för prylar.
8. Även småsaker som du inte behöver kan förgylla för någon annan. Ge bort!
9. Om möjligt, handla miljömärkt.
En lovande utveckling
Att man skänker, byter, lånar eller köper billigt via lokala facebookgrupper har blivit allt vanligare.
– Det är väldigt lovande och glädjande med den här utvecklingen och de nya gemenskaper som byggs upp, säger Carina Borgström-Hansson, expert på ekologiska fotavtryck hos Världsnaturfonden WWF.
För varje ny sak vi köper pytsas det in nya råvaror i produktionsledet och mer eller mindre uttjänta varor i avfallsledet – ett slöseri med jordens redan knappa resurser. Att återanvända saker många gånger är därför en god idé. Att reparera mer än vi gör nu skulle också vara av stor betydelse.
Enligt många forskare växer den så kallade delnings- eller gåvoekonomin underifrån på flera ställen på jorden just nu, av sociala, ekologiska och ekonomiska skäl.
– Om utvecklingen fortsätter, får vi många positiva effekter. Vi minskar våra fotavtryck, får mer tid att umgås och stärker även andra värden i livet än att bara konsumera för konsumtionens egen skull, säger hon.
Hon poängterar att konsumtion inte är något dåligt i sig, och att det är något vi kommer att fortsätta med. Problemet är när vi konsumerar för mycket.
– Vi måste förstå utmaningarna för vår planet och att svenskarna inte är ett föredöme när det gäller konsumtion. Vi behöver alla hjälpas åt att hitta lösningar så att vi kan möta våra behov och uttrycka vilka vi är på ett sätt som ryms på vår enda planet.
Svenskarnas fotavtryck har ökat generellt. Om alla levde som vi skulle det behövas fyra planeter.
SVENSKARNAS KONSUMTION
Hushållen är viktiga.
De svenska utsläppen från konsumtion är cirka 10 ton koldioxidekvivalenter per person och år. De orsakas till drygt 80 procent av den privata konsumtionen och knappt 20 procent av den offentliga.
Utsläpp från vårt boende minskar
Den privata konsumtionen brukar delas upp på aktiviteterna: Äta med utsläpp på drygt 30 procent, Bo med 20 procent, Resa med cirka 30 procent och restposten Shoppa med drygt 15 procent (här ingår t ex kläder och skor, sjukvårdsprodukter, vård, elektronik, utbildning och finansiella tjänster). Inom Shoppa är inköp av kläder och skor den största delposten.
Utsläpp från boendet har minskat med drygt 30 procent under en 20-årsperiod, medan allt annat har ökat. Mest har utsläppen från livsmedel stigit – med 20 procent.
Allt mer utsläpp utomlands
Under de senaste 20 åren har andelen utsläpp från vår svenska konsumtion som sker i andra länder, ökat med 50 procent. De konsumtionsbaserade utsläppen i Sverige har samtidigt minskat med 30 procent.
Konsumtionen av textilier är hög – men har minskat
Konsumtionen av nya textilier i Sverige tycks minska något, från 133 000 ton år 2011 till 122 000 ton år 2013. Andelen återanvända textilier ligger kvar på samma nivå, 23 400 ton, men andelen som återanvänds i Sverige istället för att exporteras har ökat från 0,8 till 0,9 kg per person.
Motrörelsen – frivillig enkelhet
På senare år har en motrörelse till konsumtionssamhället börjas synas. Den kallas Frivillig enkelhet och går ut på att leva lite enklare – med enklare bostad, färre ägodelar, färre arbetstimmar och mer frihet, för att på så vis få ett rikare liv. Rörelsen har en facebookgrupp med namnet: Frivillig enkelhet – mer med mindre. https://www.facebook.com/groups/280402018813546
Hand i hand går trenden Gåvoekonomi eller Delandets ekonomi, som går ut på att dela med sig till varandra – av både prylar och tjänster.
Även inom modebranschen finns en motrörelse – Slow Fashion, med hållbart framtaget mode som räcker längre och kan användas för många ändamål. Ytterligare en rörelse är Zero Waste, som strävar efter att skapa inget eller nästan inget avfall vid produktionen.
Källor:
http://www.smed.se/wp-content/uploads/2014/06/Slutrapport.pdf)
http://thewaveswemake.se/slowfashion/vad-ar-slow-fashion/
http://ecopolproject.blogspot.se/2016/08/fast-fashion-slow-fashion-cutting-out.html
http://www.ecouterre.com/what-is-zero-waste-fashion-and-why-does-it-matter/
https://blogg.skandiabanken.se/hem/PageFiles/15523/Skandia%20Planboksindex%2020160919.pdf
Handlar mer hållbart – och mindre
Konsumenter prioriterar nu att handla mer ansvarsfullt, från hållbara företag, enligt Patrik Stoopendahl på analys- och strategiföretaget Kairos Future. Trenden är särskilt stark bland de yngre. Samtidigt visar Skandias senaste Plånboksindex att konsumtion i form av resor och shopping prioriteras ner till förmån för att amortera av lån och buffertspara.