Min Vardag – Häng med på stadsodlingsfestival!

Eva Stenström och Susanne Löfmarck på odlingsfestival Foto: Elin Dunås

Avkoppling, gemenskap och en känsla för var maten kommer ifrån. Stadsodling ger många vinster! Och komposterar man rätt kan det dessutom kraftigt minska växthusgasutsläppen från odling, enligt vissa.
Vi besökte en stadsodlingsfestival för att samtala om att odla i staden – en växande trend.

– Min kolonilott är som ett andningshål. Utan den skulle jag inte stå ut med att bo här i Stockholm, säger Susanne Löfmarck, en av många odlare som säljer och bjuder på godsaker och annat från den egna odlingen, på stadsodlingsfestivalen i Stockholm.

På bordet framför finns buketter, doftpåsar med lavendel, hallonpajer och föremål täljda av syrénträ, allt från den egna lotten en bit bort.

Susanne berättar att hennes dotter som är 27 år har blivit så odlingsbiten att hon och sambon skaffat en gård på landet för att bli delvis självförsörjande.

Glad när det växer

Både Susanne och odlingskompisen Eva Stenström har haft sina lotter i 15 år och tycker att det är roligt och en skön avkoppling att odla.

– Man blir glad när man ser att det växer!

Stadsodling har de senaste åren blivit så populärt att det börjat arrangeras festivaler på temat. I Stockholm är det tredje året i rad som man håller Stadsodlingsfestival, och den här gången är det Södra Årstalundens koloniträdgårdsförening som är värd. Den lummiga, gröna kolonimiljön gör att man bara genast vill ha sin egen kolonilott! Utställarna representerar dock stadsodlingsentusiaster i hela Stockholm och även Örebro och Västerås.

Kjell Eklund, Sudiefrämjandet

I ett informationsstånd hittar vi Kjell Eklind från Studiefrämjandet, en av festivalens medarrangörer. Till vardags hjälper han odlingsintresserade att ordna studiecirklar i odling.

– Intresset ökar mer och mer. Inte minst bland de yngre, de mellan 20 och 30. Det är bra, eftersom det automatiskt ökar miljömedvetenheten, säger han.

Men allt är inte frid och fröjd.
– Just i stadsodlingarna blir det svårt att få en kontinuitet, många tycker det är kul att starta upp, men sedan svalnar intresset. Det man inte alltid inser när man startar en förening från början är att det kan vara rätt tufft och många tröttnar på den administrativa biten. Man vill ju egentligen bara odla.

I koloniträdgårdsföreningarna finns det kontinuitet eftersom de har en etablerad föreningsverksamhet med regler, förordningar och avtal med staden. När man börjar odla som kolonist, vet man därför ofta vad man ger sig in i, menar Kjell Eklind.

– Det skulle verkligen behövas fler föreningar, avslutar han.

Gerillaodlare

En bit bort hittar vi Adisa Handzic, som varken är kolonist eller vanlig stadsodlare. Adiza Handsic, Hyresgästföreningen

– Jag har en liten gerillaodling i rabatten på gården, jag odlar sallad och kryddor, berättar hon. Det är så kul att se hela processen och att få äta det man själv odlat.

På festivalen är hon dock inte som gerillaodlare utan för att berätta om Hyresgästföreningens biodlingsprojekt i samarbete med Stockholmshem och företaget BeeUrban. På sju gårdar i stan har man satt upp bikupor som de boende får hjälpa till att sköta om.

– Det är viktigt att visa allmänheten att det finns folk som odlar och engagerar sig på olika vis, det kan inspirera!

En lite annan utgångspunkt har Jan Röed. I sitt lilla stånd informerar han om Bokashi, ett alternativ till vanlig kompost som går ut på att man fermenterar sitt matavfall med hjälp av så kallade effektiva mikroorganismer, EM.
Studier visar att medan en normal kompost släpper ut cirka 62 procent av sin vikt i klimatgaser, både koldioxid och mer aggressiva kvävegaser, släpper den fermenterade bara ut cirka 3 procent (se t ex den här rapporten).

– Det blir en väldigt stor skillnad på det ekologiska fotavtrycket, konstaterar han.

Bakterier berikar jorden

Men inte nog med det, jorden berikas också av de probiotiska mikroberna som växer till under fermenteringen.

– Man får en mer fertil jord som dessutom bättre tar hand om regnvatten och näring. Det mest intressanta är om metoden används storskaligt. Bara där jag bor finns sex stycken stall, som producerar 100-tals ton stallgödsel per år. Om bara de började använda tekniken skulle de göra en enorm skillnad.

Han berättar att metoden ökar stort i Holland, där bönderna upptäckt att de får en mer fertil jord genom mikrobiell teknik.

Jan Röed och Danielle Makowsky på stadsodlingsfestival

Men Stadsodlingsfestivalen handlar trots allt om det småskaliga, vilket vi strax påminns om. Nämligen genom besökaren Danielle Makowsky som kommer fram och vill ha tips – på hur hon ska få bättre fart på sin balkongodling.


Om Stadsodlarfestivalen 2015

Stadsodlarfestivalen är en årligen återkommande festival för och av odlingsintresserade. I år lockade den ett par tusen besökare. Arrangemanget görs ideellt av Estelle Conraux , ordförande för Trädgård på spåret och andra frivilliga kolonister och stadsodlare, med stöd från Studiefrämjandet, Stockholms stad, Föreningen Stor-Stockholms Koloniträdgårdar och Rölunda Gård. Förutom att det bjöds på försäljning och information i stånden, hölls föredrag om odling och uppträdanden; det fanns även aktiviteter som ansiktsmålning och att dekorera sin egen muffins.

Runtom i landet poppar nu andra odlingsfestivaler upp. Den 19 september är det exempelvis dags för Växjös första stadsodlingsfestival som är tänkt att bli en årlig mötesplats för stadsodlare. Mer info: www.facebook.com/events/607466452727201

 Text och foto: Elin Dunås

Kom igång med stadsodling

Vill du börja med stadsodling men vet inte hur? Ett tips är att läsa den praktiska  handboken Konsten att odla staden (Sara Danielsson, Arena, 2014).

Med många konkreta exempel från Göteborg, Malmö, Uppsala och USA guidas läsaren i att odla på taket, odla i park, starta en gerillaodling, plantera träd och vattna på bästa sätt (urin och nässelvatten är heta tips). Eller skapa en kompost, för att nämna några exempel.

– Det är en så otroligt snabb och bra metod att förbättra miljöer; odlingar har dessutom stor social och kreativ betydelse för människor i staden, säger författaren Sara Danielsson.

Ny tidning om stadsodling

Lyckligt lottad är en ny tidning om stadsodling.

Nu finns det en tidning där allting handlar om stadsodling och kolonilottsliv! Tidningen finns än så länge bara i Malmöregionen, där den delas ut gratis. Hittills har den kommit ut med fyra nummer.

Mer info: www.facebook.com/lyckligtlottade