Det är kosläppstider. Den här perioden släpper gårdar i Sverige ut korna på deras lagstadgade sommarbeten. Många människor kommer för att bevittna denna lyckliga dag för kor som hållits instängda i många månader.
LRF och Arla vill inte ha sommarbete
Att kor ska få gå ute under sommarhalvåret står i den svenska djurskyddslagen.
”Dina nötkreatur ska vistas utomhus under sommaren. Anledningen är att en stor del av djurens välfärd är beroende av möjligheten till ett naturligt betesbeteende och att kunna motionera och röra sig fritt.”
Källa: Jordbruksverket
Men starka krafter inom mjölkindustrin vill ta bort lagkravet på sommarbete. Inte för att de vill plåga korna, utan för att det är en konkurrensnackdel när inga andra länder i EU har det kravet. Det handlar alltså som så ofta om pengar. Jag skrev om det här för några år sedan när jag jobbade på Syre, se längre ned.
1500 kor ska hållas inne
Nu har Göteborgs djurförsöksetiska nämnd godkänt ett försök att hålla 1 500 kor i sju olika stallar inne under 18 månader, för att utvärdera hur innevistelsen påverkar kornas hälsa. Projektet finansieras av LRF och är ett samarbete mellan forskningsinstitutet RISE och Växa Sverige.
Utveckling som oroar
När ansökan gjordes 2021 fick den avslag, men efter smärre justeringar har nämnden alltså godkänt djurförsöket. I en ledare i tidningen Norrbottens-Kuriren den 8 maj beskrivs det som ”en stor framgång” (låst artikel, men en provprenumeration kostar två kronor).
Att försöket godkänts och att en tidnings ledare är så positiv visar på en oroande utveckling.
Manipulativt argument
I artikeln jag skrev i Syre sa LRF:s ordförande att bönderna säkert skulle släppa ut korna ändå. Ett argument som känns manipulativt. Även om det vore sant, kan man starkt misstänka att tiden ute skulle bli kortare, och att vissa skulle skippa det helt om det inte var lagstadgat. För det som hörs i debatten är att kor mår lika bra inomhus bara de får gå fritt. Att de rentav skulle föredra den trygga varma inomhusmiljön.
Här är min artikel, läs och bilda dig din egen uppfattning!
Publicerad 2020-10-28
Zoom
Därför vill LRF ta bort lag om sommarbete
Skamligt, tar inte kunskap på allvar, behövs en annan syn på djurhållning. Lantbrukarnas riksförbund har fått skarp kritik för att de vill ta bort lagkravet på sommarbete för svenska mjölkkor i lösdrift. Vi bad LRF:s ordförande Palle Borgström svara på kritiken.
När det stod klart att LRF röstat för att få bort det lagstadgade sommarbetet, lät reaktionerna inte vänta på sig.
– Skamligt om man skulle vända utvecklingen, när vi snarare borde gå åt andra hållet och utvidga beteskravet att gälla fler djur än mjölkkorna, sa till exempel ekobonden Adam Arnesson till tidningen Altinget.
Förslaget som fattades på riksförbundsstämman i månadsskiftet september/oktober gällde enbart kor i lösdrift. Det vill säga 80 procent av alla kor i Sverige, en andel som stadigt ökar. Uppbundna kor ska få fortsätta komma ut, tycker LRF.
Djurrätts-, djurskydds- och miljöorganisationer, men alltså även enskilda lantbrukare, har fördömt beslutet. Det beskrivs som att gå tillbaka i utvecklingen, inte förenligt med djurskyddslagen, men också korkat i och med att det skulle ta bort den unika konkurrensfördelen för svenska mejeriprodukter. Och dessutom säger forskningen att betande kor ger mer mjölk, är friskare och behöver mindre antibiotika.
Syre frågade Palle Borgström, ordförande i LRF, hur förbundet resonerar. Han valde att svara via mail.
Ni vill ändra lagen så att kor i lösdriftssystem inte ska ha rätt att gå ut. Hur motiverar ni det?
– Dagens beteslagstiftning antogs 1988 då vi hade en helt annan djurhållning än i dag med dagens moderna lösdriftsstallar som skapar bättre förutsättningar för en god djurvälfärd under årets alla dagar. Vi ser därför att regelverket nu behöver anpassas och ligga i linje med livsmedelsstrategins mål om en god kombination av konkurrenskraft och god djuromsorg, svarar Palle Borgström.
Kor mår bättre av att komma ut på bete. Vad säger ni om att ni berövar många kor den möjligheten?
– Oavsett om korna är inomhus eller utomhus är djurvälfärden den högsta prioriteten. Och oavsett hur beteslagen kommer att se ut kommer våra djur fortsätta komma ut på bete som är en viktig del i svensk djurproduktion. De öppna landskapen och den biologiska mångfalden förutsätter också en välmående svensk mjölkproduktion och genom att förena god djuromsorg med möjlighet att utveckla företaget kan dessa målsättningar förenas.
En del av kritiken handlar om att svenskproducerade mejerivaror förlorar en stor del av sin konkurrensfördel om sommarbetet inte är obligatoriskt. Finns det inte en risk att svenska produkter tappar i popularitet?
– Varje vecka läggs i snitt två mjölkgårdar i Sverige ned på grund av bristande konkurrenskraft. Betesdrift är en dyrare produktion och det krävs merbetalning för att vi inte ska tappa konkurrenskraft. Vi behöver kunna konkurrera på lika villkor inom EU och mjölkbönderna behöver få en betalning som innebär att de kan leva på sitt arbete. Dessutom är det svårt att ta mer betalt i Sverige när själva mervärdet är lagstadgat hos oss.
– Sverige är det enda landet som har lagstadgat beteskrav i EU. Det innebär att vi inte kan söka EU-stöd för något som konkurrerande länder har möjlighet att göra. Att öka flexibiliteten gällande lagstiftningen om bete innebär ett steg mot jämnare konkurrenskraft. Sedan ska det självklart vara tydligt för konsumenten vad man väljer för produkt och vilka mervärden man betalar för.
Hur bedömer du att era medlemmar skulle hantera sommarbetet om lagkravet togs bort?
– Vår bedömning är att våra mjölkdjur fortsatt kommer att vara på bete då det är en naturlig del i svenskt jordbruk oavsett lagstiftning. Därför tror jag att de flesta skulle fortsätta släppa ut sina mjölkkor, det visar även undersökningar som LRF har gjort i branschen.
– En del större gårdar som har nya moderna stallar med lösdrift kommer sannolikt att hålla sina mjölkande kor inomhus mer än de gör i dagsläget. Även när lösdriftsstallarna öppnar sina dörrar visar det sig att korna ofta föredrar att stanna kvar inomhus. Samtidigt kommer ungdjur, dräktiga kor och sinkor fortsatt gå ute, avslutar Palle Borgström.
Arla vill också ta bort lagkravet
LRF är inte ensamma om att tycka att lagkravet bör tas bort. Även Arla och Sveriges mjölkbönder har samma inställning, och fem kristdemokrater har lämnat in en motion med samma förslag som LRF.
I våras skrev Stefan Gunnarsson, universitetslektor i uthållig animalieproduktion vid SLU, en debattartikel som kritiserade Sveriges mjölkbönders inställning. Han jämförde med hur marknaden drivit på så att burhönor nästan försvunnit, för att konsumenter inte vill ha ägg från hönor i burar. På samma sätt kommer konsumenterna inte att vilja köpa mjölk från kor som aldrig får gå ute, menade han. Stefan Gunnarsson varnade därför mjölkbönderna för att bygga in sig i betesfria system.
Det här vill LRF
På sin riksförbundsstämma i månadsskiftet september/oktober 2020 röstade LRF ja till en motion om kornas sommarbete. Att-satserna i motionen var:“riksförbundsstämman beslutar uppdra åt riksförbundsstyrelsen att verka för att lagstiftningen ändras så att nötkreatur i lösdriftsstallar undantas från kravet på bete och utevistelse” samt “riksförbundsstämman beslutar uppdra åt riksförbundsstyrelsen att verka för ökad ersättning till betesdrift”.
Idag hålls omkring 80 procent av korna i Sverige i så kallade lösdriftssystem inomhus. I Sverige är det lag på att alla mjölkkor ska få gå ute under sommaren minst sex timmar per dag; perioden varierar beroende på var i landet man befinner sig. LRF vill begränsa den rättigheten till de kor som står uppbundna.
Här hittar du protokollet från stämman.
Starka reaktioner på LRF:s beslut
”Skamligt om man skulle vända utvecklingen, när vi snarare borde gå åt andra hållet och utvidga beteskravet att gälla fler djur än mjölkkorna”.
– Ekobonden Adam Arnesson i tidningen Altinget.
”Istället för att försvaga mjölkkornas rätt till bete, måste blåslampan riktas mot marknadens aktörer. Det är deras jobb att marknadsföra det svenska betet och se till att det resulterar i en merbetalning till svenska mjölkbönder. Och det är upp till oss konsumenter att välja ost och andra mejerivaror från djur som fått beta.”
– Jenny Jewert, jordbruksansvarig Världsnaturfonden WWF till Natursidan.
”Det finns omfattande forskning som visar på positiva effekter av bete på djurens hälsa och beteende. Betet är bl a positivt för kornas ben- och klövhälsa. … Lösdrift inomhus kan inte ersätta betesgång utomhus”.
– Gunnela Ståhle, styrelseledamot i Djurskyddet Sverige, i ett blogginlägg
”LRF visar här tydligt att de inte tar kunskap om betets positiva inverkan på kornas välfärd på allvar. Att ’luftiga stallar och teknikutveckling’ skulle göra att kor inte behöver utevistelse och bete, stämmer helt enkelt inte. Det går inte att ersätta vad det innebär att beta färskt gräs och stå och röra sig på mjuk mark istället för hårda och ofta hala golv. Utevistelse på betesmark ger också en helt annan möjlighet till sociala interaktioner, även för kor i lösdrift.”
– Linda Björklund, sakkunnig och etolog på Djurens Rätt, i ett blogginlägg
”Om gårdarna är för stora för att korna ska få komma ut, då borde frågan istället vara hur vi kan vända på den trenden? Fundera på hur man istället för att ha 1000 djur, ska kunna ha 50 kor. Vi behöver en kontraurbanisering och en annan syn på djurhantering.”
– Mjölkbonden Fredrik Kjellröier i tidningen Altinget
”Beteslagen är unik för Sverige. Svenska mjölkbönder har redan investerat för att leva upp till lagen och nu handlar det snarare om att hitta vägar att ta betalt för nyttan av betet, än att montera ner investeringen.”
– Johanna Sandahl, ordförande Naturskyddsföreningen
